För att göra sin design verkligt miljövänlig och ekonomisk köpte arkitekten en löjligt liten triangulär tomt för att bygga huset. Detta har komplicerat allt – både utformningen och den slutliga monteringen.
Det är ingen överdrift att säga att Jones har kommit på ett genialt sätt att använda icke-standardiserade områden. Notera den triangulära fördjupningen i husets långsida – den här funktionen översvämmar interiören med naturligt ljus och delar in den i olika zoner.
Vi tror att designern blev ännu mer förbryllad när hon bad honom att fräsa dessa bisarra hål i väggen i det framtida sovrummet.
Sofistikerad takdesign, smart placerade takfönster och naturligt trä skapar en mysig atmosfär.
Hittills har vi bara amatörbilder, men de ger en glimt av husets inredning.
En ångspärr från Wrapshield användes som isoleringsmaterial, vilket nästan eliminerade användningen av monteringsskum och ökade husets energieffektivitet många gånger om. Ytterväggarna är som sagt klädda med traditionella japanska brända plankor.
Tyvärr kan varken Susan eller någon annan garantera att ett visst hus blir helt lufttätt, vilket skulle vara en garanti för maximal energieffektivitet. Hål måste borras i husets väggar för att ansluta det till elnätet, vilket innebär att värmeförluster är oundvikliga. Ännu mer när några av de mest progressiva arkitekterna förkastar användningen av monteringsskum.
Det triangulära huset kommer sannolikt att bli en av de mest omtalade bostadsfastigheterna 2016 i USA.
Vi kunde ju inte heller missa det, eller hur??
Vad är några specifika exempel på hållbar design som Susan Jones presenterar i boken ”The Sustainable Home”?
Vad är det som gör ”The Sustainable Home” av Susan Jones till det bästa inom hållbar design?